Blott en dag..
Snart kan jag den psalmen utan och innan, annat vore konstigt med tanke på att det snart är dags för den tredje begravingen på fyra månader. Jag blir alldeles matt av detta. Från att inte ha varit på en enda begravning under min livstid så kom det plötsligt tre på en gång. Folk som jag känner och har minnen med/från. Tungt, även fast det inte heller denna gång var från min släkt, utan min sambos, så känns det lika tungt som om det vore min egen. Det har ju nästan blivit så. Men man kan nog aldrig föreställa sig hur deras axlar känns. Min chef lär tro jag driver med henne när jag nu återigen får be om ledighet pga begravning. Men vad gör man då?
Det som är allra mest märkligt är jag, samma natt som han somnade in, hörde min svärmor säga till min svärfar att nu är han borta, nu kan vi sova. Hon hade varit där och vakat och var trött så nu kunde hon sova. Men varken svärmor eller svärfar var i samma hus som oss den natten så det måste ha varit en dröm. Jag berättade om den för Pelle när han vaknade men vi viftade bort det och kom överens om att allt bara varit en dröm. När jag sedan kommer ner till köket för att äta frukost sitter han där på stolen och har precis fått reda på att han somnade in för en sista gång under natten. Hur läskigt var inte det??! Jag börjar bli rädd för mig själv. Pelle också, och har härmed förbjudit mig att öppna munnen om sådana sakerr hädanefter. Och jag lovar jag tänker hålla det!
Så man kan inte påstå det hände något roligt denna helg, vi får ta det nu till helgen istället då det är årsmöte på Karlsro Flyers. Alla hjärtansdag är det på lördag då mötet är också, så jag och Pelle får väl fira innan vi går dit. Men kan inte komma på hur riktigt. Frukost på sängen? Tja, vi får väl se.
Idag har det, äntligen, slutat snöa och solen skiner. Jag vet att jag borde gå ut på en promenad, det skulle vara bra för mig, men jag känner inte någon lust till det riktigt. Sen måste jag verkligen städa här hemma, har tittat på våra husdjur länge nog. Nu vill jag inte ha kvar dom längre! Så idag blir det en tvätt- och städdag innan jag far iväg och rider Marinen ikväll.
Det som är allra mest märkligt är jag, samma natt som han somnade in, hörde min svärmor säga till min svärfar att nu är han borta, nu kan vi sova. Hon hade varit där och vakat och var trött så nu kunde hon sova. Men varken svärmor eller svärfar var i samma hus som oss den natten så det måste ha varit en dröm. Jag berättade om den för Pelle när han vaknade men vi viftade bort det och kom överens om att allt bara varit en dröm. När jag sedan kommer ner till köket för att äta frukost sitter han där på stolen och har precis fått reda på att han somnade in för en sista gång under natten. Hur läskigt var inte det??! Jag börjar bli rädd för mig själv. Pelle också, och har härmed förbjudit mig att öppna munnen om sådana sakerr hädanefter. Och jag lovar jag tänker hålla det!
Så man kan inte påstå det hände något roligt denna helg, vi får ta det nu till helgen istället då det är årsmöte på Karlsro Flyers. Alla hjärtansdag är det på lördag då mötet är också, så jag och Pelle får väl fira innan vi går dit. Men kan inte komma på hur riktigt. Frukost på sängen? Tja, vi får väl se.
Idag har det, äntligen, slutat snöa och solen skiner. Jag vet att jag borde gå ut på en promenad, det skulle vara bra för mig, men jag känner inte någon lust till det riktigt. Sen måste jag verkligen städa här hemma, har tittat på våra husdjur länge nog. Nu vill jag inte ha kvar dom längre! Så idag blir det en tvätt- och städdag innan jag far iväg och rider Marinen ikväll.
Kommentarer
Trackback
